A/B-test av menykategori ordning: desserter i toppen eller i botten

En saesongs fiskrestaurang i Yalikavak (Bodrum), oeppen bara fyra maanader om aaret och med cirka 2 400 notor per vecka, ville ha ett empiriskt svar: om jag flyttar dessertkategorin laengst upp i QR-menyn, oekar snittnotan paa riktigt eller aer det bara en myt fraan blogginlaegg om menypsykologi?

Design: 8 veckor, 2 varianter, 4 872 notor

Variant A satte desserter i toppen; B behoell traditionell ordning med desserter i botten. Varje bord tilldelades vid skanning genom en deterministisk hash (table_id % 2), saa samma bord saag samma meny hela kvaellen. Resultat: 2 487 notor i A, 2 385 i B.

Snittnota: 412 TL i A vs 387 TL i B, skillnad 25 TL (+6,5%). Welch t-test: p=0,021, signifikant vid 95%.

Familjebord: trefaldig effekt

Foer 612 notor markerade som familj exploderade skillnaden till 478 TL vs 401 TL, cirka 77 TL. Barn aer priskaensloesa beslutsfattare; glass foerst goer bestaellningen naestan reflexmaessig.

• Alla bord: +6,5%
• Familjer: +19,2%
• Par: +2,1% (ej signifikant)

Bayesianskt eller frekventistiskt?

Klassiskt t-test saeger ja, men veckovis titt skapar peeking och falska positiv. Bayesiansk beta-binomial uppdatering gav 94% i vecka 6 och 98,3% i vecka 8. Tydligt beslut.

Tumregel: under 1 000 notor per arm Bayes, oever t-test. Om baada haaller med om tecknet, rulla ut.

FAQ

Hur laenge? 4 veckor vid 50+ notor/dag; 6-8 foer saesongsstaellen.

Hur A/B-testar man QR-meny? Deterministisk hash paa bord-ID foer att inte foerorena data.

Skadar det varumaerket? Nej, det aer informationsarkitektur, inte visuell identitet.

Var detta hjälpsamt? Dela det.